Vem tar du hjälp av när något är viktigt för dig? 

Skulle du vilja gå till en utbildad läkare om du behövde operera bort din blindtarm? Eller hade du valt en person utan formell utbildning, men som själv hade fått sin blindtarm bortopererad och sen också läst mycket om tarmar och operationer? 

Jag hade i alla fall valt en läkare.

En av dom vanligaste frågorna jag får när jag berättar att jag jobbar som psykolog är vad det är för skillnad på psykolog och terapeut. Och jag märker överlag att många är lite osäkra på vad olika titlar betyder. Jag kan faktiskt själv bli förvirrad när jag scrollar på Instagram och ord som terapeut och coach används hej vilt och ärligt talat lite hur som helst. 

För det kan ju låta väldigt rimligt att om jag vill ha hjälp med mitt trauma, boka tid hos en traumaterapeut. Och att träffa en stresscoach kan ju låta perfekt för mig om jag behöver stöd för stresshantering. Precis som att en diplomerad HSP-coach kan kännas som rätt person att ta hjälp av om jag känner igen mig i beskrivningar av högkänslighet och vill få verktyg kopplat till det. 

Men terapeut och coach är ingen skyddad titel så vem som helst kan kalla sig det och det säger alltså ingenting om vad personen har för utbildning eller kunskap. Och att vara diplomerad eller certifierad kan också vara tomma ord utan egentligen tyngd för vem som helst kan göra ett diplom eller certifikat och dela ut. Så diplomerad/certifierad behöver inte ha någon officiell innebörd, jämfört med en examen eller legitimation där det finns tydliga krav och en kontrollinstans.

Psykolog och psykoterapeut (alltså ej att förväxla med ”bara” terapeut eller andra namn med terapeut i sig) är däremot skyddade titlar som innebär att man har fått en legitimation av utfärdad av Socialstyrelsen. Legitimationen ges bara till personer som har en viss utbildning och uppfyller särskilda kvalifikationer. För psykologer är det att ha gått ett femårigt psykologprogram på universitetet och att sen också ha haft ett år med praktik.

Psykologer och psykoterapeuter arbetar under vissa lagar vilket betyder att du som klient är mer skyddad. Personen behöver även arbeta efter metoder som har stöd i forskning. Om en klient upplever sig ha blivit dåligt behandlad kan man anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO, som är en statlig myndighet) och det finns därmed en kontrollinstans som håller koll på att klienter inte blir felbehandlade. 

Går du istället till en person utan skyddad titel och som saknar legitimation har du som klient inget skydd. Så om du blir dåligt behandlad, inte känner dig hjälpt eller börjar ifrågasätta metoderna finns det ingen hjälp att få. Och det är inte säkert att verktygen du har fått har något som helst stöd i forskning. 

Självklart finns det massa duktiga coacher och terapeuter och du har såklart rätt att söka hjälp hos vem du vill. Men min starkaste rekommendation är att du, innan du påbörjar en kontakt och betalar dyra pengar till någon, kollar upp vad personen har för utbildning och bakgrund (hittar du inget om det på deras hemsida/Instagram kan det i sig vara en varningssignal). Så att du kan göra ett informerat beslut för din egen trygghets skull. För du och ditt mående är ju det viktigaste som finns.

Föregående
Föregående

Tips till dig som tycker att julen är svår!

Nästa
Nästa

Om bloggen och en omstart!