Psykologen svarar - Hur säger jag nej utan dåligt samvete?

Ni kommer kanske ihåg att jag varje vecka svarar på frågor om psykologi i Bonnier News tidningar? Och att vissa av texterna publiceras även här, med förhoppningen att sprida psykologiska verktyg till så många som möjligt? Veckans läsarfråga handlar om att sätta våga sätta gränser, även i sällskap av dåligt samvete.

Jag har så svårt att säga nej till familj och vänner och det blir ofta att jag gör saker jag egentligen inte har ork till eller helt vill. Det känns också som att många vänder sig till mig med sina problem och förväntar sig att jag alltid finns där. Samtidigt får jag skuldkänslor om jag inte ställer upp. Så hur säger jag nej utan att få dåligt samvete? 

Det låter som att du är en hjälpsam och omtänksam person vilket ju är fantastiskt fina egenskaper! Men tyvärr kan våra bästa sidor ibland vara just det som ställer till det för oss, särskilt om omhändertagande av andra får gå före dina egna behov. Och det är svårt att plötsligt börja bete sig annorlunda när omgivningen har vant sig vid att du alltid hjälper till. För många är att säga nej dessutom förknippat med tankar om att det är egoistiskt att sätta sig själv först och att det är viktigt att alltid finnas där för sina närstående. Och då är det ju fullt förståeligt att det blir väldigt utmanande att sätta gränser och att det dåliga samvetet snabbt dyker upp så fort du försöker! 

Men om vi ska vänta tills det känns lätt och bra att säga nej och sen ska jag börja göra det, då kommer väntan bli väldigt lång. För den känslan kan inte magiskt uppstå från ingenstans om dina handlingar hela tiden signalerar att det är fel att lyssna på dina egna behov. Istället behöver du öva på att säga nej i sällskap av obehaget och se om du kan stå ut med det egna dåliga samvetet och om du kan hantera omgivningens eventuella reaktioner. Genom att bete dig som att du får sätta gränser kommer dina beteenden mata känslan av att du har rätt att stå på din egen sida. Och det vi matar växer sig ju större! 

Det går att vara hjälpsam, omtänksam och samtidigt sätta gränser. För du har rätt att stå upp för dig själv, precis som att andra har rätt att stå upp för sig själva. Så öva på att låta dina beteenden spegla den rättigheten, även när obehag och självkritiska tankar försöker stoppa dig.

Föregående
Föregående

Gör det du är bra på!

Nästa
Nästa

Du är inte ensam!