Psykologen svarar - Hur blir jag lyckligare?

Ni kanske kommer ihåg att jag varje vecka svarar på frågor om psykologi i Bonnier News tidningar? Och att en del av texterna publiceras här också, med förhoppningen att kunna sprida verktyg för att stärka välmåendet till så många som möjligt? Veckans fråga handlar om den för många väldigt svåra jakten på lycka!

Jag har ett väldigt bra liv och är inte deprimerad eller så men känner mig inte heller lycklig. Jag förstår inte varför jag känner såhär för jag har allt som borde göra mig glad men jag har ändå svårt att njuta av det. Finns det något sätt att bli mer positiv och känna mig lyckligare? 

Tack för din fråga! Jag vet att många kan känna igen sig i det du skriver, för att ha det bra på pappret är inte detsamma som att per automatik känna positiva känslor. Genom evolutionen har det nämligen varit hjälpsamt och rent av livsviktigt att vara pessimistisk, vaksam och orolig snarare än nöjd och lycklig. Och därför är vår hjärna konstruerad för att självkritiskt jämföra, oroa sig och fokusera på vad vi saknar och det är ju inte direkt de perfekta förutsättningarna för att känna lycka. 

Trots att vi alltså verkligen har oddsen emot oss är det lätt att ändå fastna i tankar om att vi borde vara lyckliga, att vi ska kunna prestera oss fram till den känslan och om vi inte lyckas då är det för att vi måste anstränga oss mer. Trasslar vi in oss i de här tankebanorna hamnar vi oftast ännu längre bort från lyckan vi försökte uppnå och självkritik, uppgivenhet eller andra jobbiga känslor växer sig starkare. 

Mitt tips är därför att sluta försöka jaga lyckan i form av en särskild känsla och att snarare fokusera på dina beteenden! Testa att göra saker du brukar tycka om, prioritera sammanhang där du kommer till din rätt och strössla guldkant i vardagen. Träna också på att vara närvarande i det du gör genom att försöka lägga märke till när dina tankar vill svepa med sig dig och att då aktivt rikta tillbaka uppmärksamheten till det du ser, hör och gör. 

Övar du på det här kommer du ju bete dig så som du hade gjort om du kände lycka och lever alltså livet på samma sätt vilket gör känslorna mindre betydelsefulla. Istället blir fokus på att i ditt agerande ta steg mot ett liv där du är engagerad, närvarande och försöker göra det som betyder mest för dig. 

Föregående
Föregående

Psykologen svarar - Hur får jag riktiga vänner?

Nästa
Nästa

Så tar du hand om din oro!