Psykologen svarar - Hur hanterar jag min partners ADHD?
Ni kanske kommer ihåg att jag varje vecka svarar på frågor om psykologi i Bonnier News tidningar? Och att en del av texterna publiceras här också, med förhoppningen att kunna sprida verktyg för att stärka välmåendet till så många som möjligt? Veckans fråga handlar om hur vi kan förhålla oss till en närståendes ADHD och utmaningarna skapar i vardagen.
Jag har en fråga kring hur jag bör förhålla mig till min partners ADHD. Vår relation ställer nämligen höga krav på att jag sköter det mesta i vardagen, med oss och våra barn, och jag känner mig mer som projektledare än partner vilket tär på vår relation. Går det att hitta hållbara lösningar för det här?
Tack för din fråga! Vanliga tips är att använda noggrann planering, tydlig ansvarsfördelning och påminnelser. På nätet finns det många bra råd kring hur personer med ADHD kan träna på struktur och ofta behövs även stöd från vården i den färdighetsträningen. Det kan också vara hjälpsamt att ta kontakt med familjerådgivning, som finns i alla kommuner, och därigenom få vägledning för att stärka er relation.
Men jag gissar att det här är saker du har tänkt på själv, för du har ju levt i det här länge och om det fanns en enkel lösning hade du redan hittat den. Därför kan självmedkänsla vara en viktig pusselbit, där du övar på att visa förståelse, tröst och värme mot dig själv kring att du lever med en stor tyngd på dina axlar. Och att i det fundera på hur du vill bete dig i den vardag som är din och hur du vill behandla dig själv. För när vi lever med påtaglig belastning är det så lätt att fastna i uppgivenhet, irritation eller i andra jobbiga känslor som sen blir ytterligare en tyngd att bära. Men kanske finns det andra ord som beskriver det du vill ha som riktning? Som självomsorg, uppmuntran, närvaro eller något helt annat?
Testa sen att i din vardag strössla den typen av beteenden, som att vara peppande när din partner gör saker, att planera in egentid (om så bara små andrum här och där) och att öva på att vara närvarande i stunder där du inte projektleder. Det här tar inte bort belastningen som finns men ofta stärker det känslan av meningsfullhet att känna att du trots påfrestningar försöker bete dig utifrån vad som är viktigt för just dig. Stort och varmt lycka till!
