Världens kanske jobbigaste känsla?

Skäms du ibland för något du har gjort? Där minnet av det skapar en skamsköljning som känns i hela kroppen? Kan du fastna i självkritik och ångest över att du sa som du sa, gjorde som du gjorde och att det blev som det blev?

I så fall är du inte ensam, för skam är en av dom jobbigaste känslorna vi har och något som snabbt kan få oss att hamna i ett virrvarr av elaka tankar om oss själva där slutsatsen ofta blir att jag är en dålig och hemsk människa. 

Att skam är en så påtaglig och obehaglig känsla är för att den evolutionärt är tänkt att skydda oss. Vårt nervsystem är nämligen gjort för att reagera starkt på signaler som kan vara ett tecken på att vi har gjort något som får omgivningen att ogilla oss, där vår status eller position kan vara i fara. För genom hela mänsklighetens historia har det varit livsviktigt att inte bli utesluten från flocken och det sitter därför inbyggt i oss att känna obehag när vi kanske har brutit mot gruppens regler. Skam kommer alltså utifrån en mänsklig drivkraft att bli omtyckt och älskad, en önskan som har varit nervsystemets prioritet i hundratusentals år. 

Skam är en knepig känsla eftersom att den alltid innehåller upplevelsen av att ha gjort fel, oavsett om jag faktiskt har gjort det eller inte. Skammen innefattar också att det känns som en konstant, övergripande och total känsla, som säger något om hela mig och den jag är, när det egentligen är en känsla som kommer mattas av och som inte behöver spegla vem jag är som person. Dessutom får skammen oss att känna ensamhet och isolering, när det egentligen är en allmänmänsklig känsla som förenar oss. Att skam innehåller alla dom här delarna gör den komplicerad och obehaglig och det får oss att hamna i antagande och slutsatser om situationer och om vår egen person. Därför behöver vi öva på att hantera skam på ett så hjälpsamt sätt som möjligt, där känslan kan få vara just en känsla och inte något som definierar oss som människor eller som tar över helt.

Ett sätt att göra skam mer uthärdlig är att våga tolerera känslan och att bemöta den med självmedkänsla, och att därmed agera tvärtemot vad skammen egentligen vill att vi gör. Då kommer våra beteenden signalera tröst och omsorg istället för att fortsätta mata skammens självkritik och elaka slutsatser.

Ett självmedkännande sätt att bemöta skam:  

• Stanna upp och notera känslan och sätt ord på det du upplever: ”Nu känner jag skam och det är en jättejobbig känsla”. 

• Påminn dig om att det är en mänsklig och universell känsla som du delar med många andra människor just precis nu: “Det är mänskligt att jag reagerar såhär för det är precis så nervsystemet ska reagera". Jag känner som jag gör för jag vill ju bli omtyckt och accepterad, och jag är inte ensam om den här känslan”

• Ta hand om känslan med värme och vänlighet genom att rikta fokus till ett snällt beteende. För oavsett om du har gjort något fel eller inte så förtjänar den som mår dåligt omsorg och om vi ångrar något är det inte hjälpsamt att sparka på den som redan ligger. Testa att kanske ta en varm dusch, ringa en vän och prata om något helt annat för att få distraktion, sätta på din snällaste film och äta en trygg maträtt till middag. Öva på att bete dig omhändertagande i sällskap av skammen och försök tolerera känslan med hjälp av värme, förståelse och tröst. 

Om du vill höra mer om skam och få fler verktyg för att hantera det ska du lyssna på senaste avsnittet av Lyckopusslet som handlar om just det! Lyssna via din poddapp eller använd den här länken: https://open.spotify.com/episode/5CcDDel22hZpvBu8P61cyD?si=65fa01cc58d24b77

Och dela gärna avsnittet med andra som du tror skulle gilla det!